Vem vet hur länge vi har varann

I vår kyliga nord
Bör vart fattiga ord
Utav kärlek och sympati vi säga
Varför ha vi sån håg
Att på blyghetens våg
Varje uttryck av känslosamhet väga
Ni som mötts i kyssars lust
Och känt tillvarons heta pust
Låt ej er kärleksroman
Bli en tom slentrian
Nej, besinna minst en gång om dan

Vem vet hur länge vi har varann
Släpp inte för ett ögonblick
På allvar från dig den kära hand
Som du av goda makter fick
Ty även om din charme är stor nog att fler behaga
Varför bedraga
Dig själv och fjärilar jaga

Vem vet hur länge vi har varann
Hur länge hjärtat är så varmt
Att det kan tända en kärleksbrand
En dag det fattigt är och armt
Minns att Gud Eros
Han hör och ser oss
Och för den kärlek som ofta tänjs
Det finns en gräns

Via tonernas makt
Har jag uppnått kontakt
Båd' i Ystad och Flen och Haparanda
Telepatiskt jag känt
Att jag en gnista har tänt
Här och var utav högkonstnärlig anda
Men min konst är effemär
Och fast min sång har en stor publik
Som har båd' smak och förnuft
Är en visa en duft
Men behandla mig inte som luft

Vem vet hur länge vi ha varann
Ty visor falla såsom löv
Pass på min vän mens du lyssna kan
En vacker dag så är du döv
Och vackra visor är dessvärre ej nånsin långa
Dess tankar trånga
Och rimmen är inte många

Vem vet hur länge vi ha varann
Så låt det ord som rimmar på
En vänlig tanke
Gå hand i hand
Med trofast blick ur ögon blå
Men ord för ljumma
Kan lägg bli dumma
Och även för en kuplettendens
Det finns en gräns