I kärlekens framkant

Jag studsar på ljuva tuvor, jag undviker djupa gravar
men upptäcker nya slagfält
På gränsen till ett mäktigt avslut
lämnar jag mina avtryck, det är inget speciellt
Men likt ekot som studsar mellan bergstopp och hopp
Shake me! Break me! Med sånger från en bortglömd tid
Take me! And make me! Stanna kvar när ljuset tänds
I drömmen då är allting svart, det är som att
allt är konstant i kärlekens framkant
Sjunker i glömda tankar, blandar bort alla korten
det känns som en stor befrielse
Blommor och glada barn väver ett tröstemönster
det är som en sann välsignelse
Likt dom tåligt väntande medan tiden kränger
Shake me! Break me! Med sånger från en bortglömd tid
Take me! And make me! Stanna kvar när ljuset tänds
I drömmen då är allting svart, det är som att
allt är konstant i kärlekens framkant
Struntar i mångt och mycket, som livet som gick till spillo,
som bruket av sargad jord
Som trötta fötter trampat bland paradisets rester
bland drivorna av tomma ord
Allting som bleknar, men hjälper mig att åldras
Shake me! Break me! Med sånger från en bortglömd tid
Take me! And make me! Stanna kvar när ljuset tänds
I drömmen då är allting svart, det är som att
allt är konstant i kärlekens framkant