Mitt i nattens djungel ställd [Live '76]

Buddha han sitter
På sin blundande tron
För honom är hettan
Som vassa stenar i skon
Men Gunilla har feber
I sitt rum på söder
Går hon fram och tillbaka
De nakna fötterna blöder

Jag såg på hans blick
Att han undra varför min mun såg tung ut
Jag sa "Håll min hand hårt"
Nu när det brinner snart har det brunnit
Jag ville fånga in Sydvästen
Och lägga den ner vid hans dörr
Och ringa på och springa därifrån
Precis som förr

Att du är med mig i den här
Svartmuskiga djungeln
Säj mig säj mig
Vad ska jag ta mig till
Gunilla
Den randige kungen
Slår till närhelst han vill

Det var om natten om natten
Vi behövde varandra
När morgonen kom
Var vi genast på jakt efter andra
Nu spricker det järn och pansar
Omkring mig
Och ändå så kan jag
Inte förstå nånting nej

Jag har setat så stilla
Och väntat på svar med nåt konkret i
Vi är alla på väg in i tystnaden
Och det vet vi
Jag har gått genom stan
Och ropat vill se dig vill se dig
Men allt jag såg var den fallande snön runt om mig

Du är med mig i den här
Svartmuskiga djungeln
Säj mig säj mig
Vad ska jag ta mig till
Gunilla
Den randige kungen
Slår till närhelst han vill

Naglarna mot berget
Du vet hur det slutar
Fräls oss från kärlek
Fräls oss ifrån knutar
Fukt och grimaser
Under luggslitna lumpen
Och ingen att skylla på
Inte ens slumpen

Våra vänner från sommarn
De sover numera på bussarna
Och bär hem sina kassar
Till middan och barnen och pussarna
Du säjer "det finns inga rosor"
I dubbelsängar
Men dina nycklar rasslar
Som banditernas pengar

Ah du är med mig i den här
Svartmuskiga djungeln
Säj mig säj mig
Vad ska jag ta mig till
Gunilla
Den randige kungen
Slår till närhelst han vill