Den Lille Landstrykaren
Ack mor kra mor, vad kyrkan r kall
Men krogen r skn och trivsam och varm
Och dr gr man mej vl. Kyrkan den har mej ihjl
r det s man i himlen far fram med min sjl
Men om vi i kyrkan fick l till ett rus
och en eld, som i sjlen spred vrme och ljus
Ja, d skulle jag be och sjunga, ja sjunga var dag
och inte g frn den ett endaste tag
Och prsten fick st dr och ta sej en tr
och vi vara glada som fglar om vr
Och fru Anstndigtvis
som jmt sjunger, jmt sjunger Guds pris
skulle inte ha snedvxta barn eller ris
Och Gud skulle sitta s glad som en far
att barnen var njda till mods, som han var
och ropa ins stan frn fryskalla fryskalla gatan
och skla med honom och aldrig mer hata'n