Ikaros
Gustav Karlsson, Solen
Ligger ensam mitt i stan
Med en kanna mjölk och Propavan
Ingen anledning att stanna kvar
Är det nu jag borde ge mig av
Till en plats där aldrig världen gått itu
Dom säger man kan hitta dit ännu
Himlen den är blå som metall
Och jag är 10.000 meter från allt
Ingenstans går det att låtsas som att du inte fanns
Sitter ensam i ett plan
Bara änglarna och jag
Vilken tur att ändå Stockholm står kvar
Vilken tur att inte Stockholm är jag
Hela jorden sjunger sånger om dig nu
Dom säger lycka till men vem är du?
En kaktus i ett jordgubbsland
Hjärtat slår och luften är varm
Ingenstans går det att låtsas som att du inte fanns
Du ser mig ibland
Ett moln som jagar ensamt
