Mannen på månen

Det finns en plats du rymmer till ibland,
en återvänds förbannad gränd.
Där é det natt med löjliga bekymmer,
ensamheten blir en vän.

Där går du runt med fickan full av regn
och missar sista tåget hem.
Du byter gärna bort en kall och grå november
mot skärvor utav sommaren.

När du é mannen på månen,
när du é clownen med ditt huvud i det blå.
Och hela världen står på,
ooh oh, ooh oh, ja du é mannen på månen.

När du é mannen på månen,
så flyger hon i sin raket och hälsar på.
Ja hon é den som förstår som får ditt hjärta att slå,
när du é mannen på månen.

Du önskar så att solen titta fram
och regnet föll nån annanstans.
Då kommer hon och knockar med sin kyss
som om imorgon inte fanns.

Hon säger hoppa in vi åker söderut
fast alla andra drar mot norr.
Hon bär en eld som aldrig glöder slut,
som alltid visar vägen bort.

När du é mannen på månen,
när du é clownen med ditt huvud i det blå.
Och hela världen står på,
ooh oh, ooh oh, ja du é mannen på månen.

När du é mannen på månen,
så flyger hon i sin raket och hälsar på.
Ja hon é den som förstår som får ditt hjärta att slå,
när du é mannen på månen.

Hon é så svår att besegra,
hon har en vilja hård som betong.
Oooh...hon låter kärleken leva här
så hon vinner gång på gång, på gång, på gång......

När du é mannen på månen,
när du é clownen med ditt huvud i det blå.
Och hela världen står på,
ooh oh, ooh oh, ja du é mannen på månen.

Oh När du é mannen på månen,
så flyger hon i sin raket och hälsar på.
Ja hon é den som förstår som får ditt hjärta att slå,
när du é mannen på månen.
Ja hon é den som förstår som får ditt hjärta att slå,
när du é mannen på månen.
Hon gör din himmel så blå,
så blå så att du förstår att du é mannen på månen.
Ja du é mannen på månen.
Ja du é mannen på månen.
Ja du é mannen på månen.