När den ena vill gå
Håkan Hemlin, Mats Wester, Py Bäckman
Hon går sakta förbi
O hon vänder sig om
Jag kan se att hon söker, min blick en gång till
Fastän hoppet har dött
Hon e ensam o trött
Men jag kan inte visa den väg hon ska gå
O en gång va vi nära, ja minns hur de va
Som en virvlande höststorm ja vet att hon va
Den panik som vi skapat av kärlek o is
Men jag ser att hon saknar det än på nått vis
Och vi ser på varann, det är tyst i en stund
Ja vill säga något vänligt, de blir bara dumt
När den ene vill gå, o den andra ser på
Är det svårt att förklara och svårt att förstå
Men en gång va vi nära, så nära de gick
Det är nära till vintern i främlingen blick
Och jag tar hennes kyla, jag minns när hon brann
Men jag hoppas hon glömmer snart om hon kan
