Åkallelse
Jag talar till ålderdomens mörka krafter som går i dödens skugga
Hör mig kalla på er hör mitt kall och kom till mig
Driv med nordanvindens kalla drag och ni skall finna mitt öppna och varma hjärta
Slo ro i mitt fattiga lekamen och giv mig vad jar åtrår ty jag
Är nu er herre och ni skall lyda mina ord
Vilse bland höga gestalter finner ingen ro går i deras värld har på jorden
Kalla blickar från bortgångnas ogön vill inget väl Suger ur livets sötma
Ständigt iaktagen för vart stegs som tas livets cykel går tillbaks mot det förgångna
Den begravde står åter igen de uråldrigt sovande krafter äro åter vid liv