Sju av himlens änglar
Hon förstod att han var sårad,
in i djupet av sin själ.
När hon tog emot hans gåva,
i ett sista ömt farväl.
Han sa ingen tar min heder,
hellre offrar jag mitt liv,
i nattens sista timma,
just där gryningen tar vid.
Då steg sju av himlens änglar
ur en blodröd soluppgång.
Just när nattens sista timma
tog farväl och vände om.
I ett stänk av guld och silver
och den sista stjärnans sång.
Skred sju av himlens änglar
ner för solens altargång.
Hon satt ensam kvar på marken,
såg när gryningen försvann.
Hennes kinder dom var våta,
av tårarna som rann.
Hårt tryckt i ena handen,
låg hans lyckoamulett
med orden lev för livet,
det är gåvan herren gett.
Det steg sju av himlens änglar
ur en blodröd soluppgång.
Just när nattens sista timma
tog farväl och vände om.
I ett stänk av guld och silver
och den sista stjärnans sång.
Skred sju av himlens änglar
ner för solens altargång.
Det steg sju av himlens änglar
ur en blodröd soluppgång.
Just när nattens sista timma
tog farväl och vände om.
I ett stänk av guld och silver
och den sista stjärnans sång.
Skred sju av himlens änglar
ner för solens altargång.
Det steg sju av himlens änglar
(sju av himlens änglar)
ur en blodröd soluppgång.
Just när nattens sista timma
tog farväl och vände om.
I ett stänk av guld och silver
(I ett stänk av guld och silver)
och den sista stjärnans sång.
Skred sju av himlens änglar
ner för solens altargång.
Då skred sju av himlens änglar
ner för solens altargång.
