Josefin

Det var en gång en flicka som hette Josefin
Josefinfin fin
Josse Josse Jossefin
Den enda skatt hon ägde det var en symaskin
Symaskin skin skin
Syma ma ma ma maskin

Hon hade och en fästman som hette Jonatan
Jonatan tan tan
Jona Jona Jonatan
Och han var inte fager men hon var likadan
Likadan dan dan
Lika lika likadan

Han ägde en skuta som upp på böljan for
Böljan for for
Upp på blåa böljan for
Den hade han fått ärva utav sin gamla mor
Gamla mor mor mor
Gamla mormors mormors mor

Han skrivade ett brev till sin kära Josefin
Josefinfin fin
Josse Josse Jossefin
Han bjöd na upp på skutan med hennes symaskin
Symaskin skin skin
Syma ma ma ma maskin

Och när de hade seglat upp på den blåa sjö
Blåa sjö sjö sjö
Blåa blåa blåa sjö
Då stötte båten klippa in i den gröna ö
Gröna ö ö ö
Gröna gröna gröna ö

Och Jonatan han sade 'Jag tror vi sitter fast'
Sitter fast fast fast
Sitter sitter sitter fast
Jag tror vi måste slänga en del av vår ballast
Vår ballast last last
Vår balla la la la last

Så slängde han ballsten och det var symaskin
Symaskin skin skin
Syma ma ma ma maskin
Och efter den så slängde han sin kära Josefin
Josefinfin fin
Josse Josse Jossefin

Nu går han där och sörjer sin kära Josefin
Josefinfin fin
Josse Josse Jossefin
Som sitter där i havets djup och trampar symaskin
Symaskin skin skin
Syma ma ma ma maskin