Slutkor

Det är moln om din fot, det är sky om din kind
Du som möter oss okänd och ny
Så låt slöjorna flyga för himmelens vind
Låt oss skåda din majfriska hy!

Ty vi tro du är skön, att din gång är glad och lätt
Som en dans i Mahanaims ängd
Att du kommer som dagg till den längtande ätt
Som försmäktar i färdvägens längd

För oss fram, var vår sköldmö, vi följa ditt spår
Vare kärlek ditt banér öfver oss
Ty din här är all blommande människovår
Våra sinnan stå tända som bloss

Hvar är orätt och våld, var är suckan utan skuld?
Där är äfven vårt heliga krig
Ty vi tro det förvisso, att rätt är mer än guld
Vi som väntat och hoppas på dig

Sjung oss fram som en vårälf vid våra vägars rand
Som en pingstvind i darrande hult!
Lär oss värja och rödja med gamman vårt land
Tills af ära och korn det står fullt

För oss ofega fram till den långa ro
Som skall famna oss fast som en brud
Att vårt lif blir ett offer af mandom och tro
När du står som vårt budskap för Gud