Violavá (Tarantella i dårarnas gränd)

Därhemma i vår bondby var jag mager
Jag levde mest på sallad och spenat
Nu trippar jag i gränden och är fager
Och stora stekar bjudes mig på fat
Av prinsar grevar och av små baroner

Jag äter mig mätt
Är ändå nätt
Fast kanske lite svullen
Jag har ju mitt sätt
Att hitta rätt
Jag känner mitt får på ullen
Där sedlarna prasslar bäst
Där är jag en flitig gäst
Sen reser jag hem och biktar mig
För vår egen lilla präst
Mitt barn sa mamma när jag for till staden
Att sälja blommor det blir nu din lott
Du trippar fram och åter i arkaden
Och sjunger oh vad blommor luktar gott

Ja söta mor sa jag det skall jag göra
I dårarnas gränd där är jag känd som Violavà den snälla
Jag doftar viol
Jag svänger min kjol
Jag dansar min tarantella
Min dygd är väl inte stor
Men jag kan försörja mor
Fast blommorna som jag säljer knappt ger pengar till nya skor