Katrin Servenius
Där öster höga kusten oppåt kvarken stäva fram
Inalles bortåt hundratjugo segel
Ombord bland män gick kärleken gick hon vars hjärta brann
Den unga sturksa frun Katrin Servenius
Jag skall leva och dö vid din sida
Vid din sida där skall jag alltid gå
Och älskad fot jag följer om än kropp jag listig döljer
Ty ej än det sed och brukligt är
Över vatten vida över mark och genom skog
Vill jag följa dig i frid liksom strid
Jag skall göra vad jag kan bistå folk och så min man
Uti mansrock en av er så skall jag synas
Jag skall leva och dö vid din sida
Vid din sida där skall jag alltid gå
Och älskad fot jag följer om än kropp jag listig döljer
Ty ej än det sed och brukligt är
Min person dock ännu dold jag gick sta och trampa på
Trogen kustarmen jag ännu voro bliven
Jag ger hand där hand behövdes under eld när skotten hördes
I allt jämlik en av er jag stod där bi
Jag skall leva och dö vid din sida
Vid din sida där skall jag alltid gå
Och älskad fot jag följer om än kropp jag listig döljer
Ty ej än det sed och brukligt är
Där öster höga kusten oppåt kvarken stäva fram
Inalles bortåt hundratjugo segel
Ombord bland män gick kärleken gick hon vars hjärta brann
Den unga sturksa frun Katrin Servenius
